En del av förklaringen är att djurägare oftare än tidigare söker veterinärvård vid osäkerhet kring relativt lindriga symtom som hälta, nedsatt aptit eller enstaka kräkningar.

Synen på husdjur har för många förändrats över tid till att vara självklara familjemedlemmar. Paradoxen är att den fördjupade relationen går hand i hand med en kostnadsutveckling som gör besluten kring deras vård mer komplexa.

Samtidigt som priserna och antalet besök har ökat, är fortfarande pristransparensen inom djursjukvården näst intill obefintlig. Det kan skilja mycket på priset mellan olika kliniker och detta förstärker djurägares oro. När samma behandling kan skilja tiotusentals kronor mellan olika kliniker är det svårt för djurägare att känna trygghet.

I det här kapitlet följer vi utvecklingen bakom siffrorna. Hur olika djur påverkas, varför kostnaderna har ökat och vad som händer när en växande omsorg om husdjur möter en veterinärvård som blivit både mer avancerad och dyrare.

Dyrare vård per besök

Svelands sammanställning visar att både antalet veterinärbesök och kostnaderna har ökat kraftigt de senaste fem åren. Tillsammans leder det till en tydlig uppgång i de samlade vårdkostnaderna. Trenden är starkast bland hundar och katter, men mönstret syns även hos hästar.

Även om de stigande priserna per besök är den största faktorn, bidrar även fler besök till att utgifterna stiger. Det speglar en modern djurhållning där man hellre söker vård en gång för mycket än en gång för lite för att vara på den säkra sidan. Tillsammans med en alltmer avancerad vård samt bristande pristransparens, har detta bidragit till en stadig prisuppgång.

Hundboomen märks i veterinärkostnader

För hundar har kostnadsnivån stigit nästan dubbelt så mycket som besöken har gjort under perioden. Antalet besök har ökat med 27 %, medan den genomsnittliga kostnaden per vårdtillfälle har stigit med 51 %.

En möjlig förklaring till att besöken har ökat är att många nya hundägare tillkom under pandemiå ren. Nyblivna och ofta yngre hundägare vänder sig i högre grad till vården för att få trygghet i sina beslut. De väljer mer omfattande försäkringar och använder rådgivningstjänster oftare än mer erfarna ägare, som i högre utsträckning förlitar sig på egen rutin. För den nya generationen djurägare är steget till kliniken ofta det naturliga valet när magen krånglar, en klo spricker eller hunden inte rör sig som den brukar.

Kattens ökade status har effekt

Det är hos katterna vi ser den största förändringen. Inte bara har antalet veterinärbesök ökat med 43 %, prislappen per tillfälle har dessutom rusat med hela 79 %. Siffrorna speglar en tydlig statushöjning; katten har tagit klivet från självständig musjägare till självklar familjemedlem, med samma rätt till avancerad vård som hundar.

Den ökade försäkringsgraden bekräftar dessutom bild en av kattens förändrade roll, även om andelen för säkrade katter fortfarande är betydligt färre än antalet hundar.

Min katt har inte bara stulit mitt hjärta. Hon har även tagit över mina kreditkort, min lön – och nu också min pension.

- Citat från kundundersökning.

Hästvård i dyrare tider

För hästar har antalet klinikbesök ökat med endast 1 %, medan kostnaden för varje besök stigit med 14 %. Utvecklingen visar att vårdkostnaderna ökar snabbare än själva nyttjandet, även om uppgången är mer dämpad än för hund och katt.

En förklaring är att hästägare länge har varit mer kostnadsmedvetna och därför blivit skickliga på att prioritera. Många väljer att satsa på förebyggande hälsa i stallet med hjälp av hovslagare, tränare och equiterapeuter. Men den återhållsamma hållningen är en balansgång. Om man väntar för länge med att söka vård riskerar problemen att bli både mer omfattande och dyrare när man väl landar på kliniken.

När kostnaderna drar ifrån vårdbehovet

Utvecklingen visar att kostnaden per vårdtillfälle har ökat betydligt snabbare än antalet veterinärbesök under perioden 2020 och 2025.

Ökning av veterinärbesök

• Hund: 27 %
• Katt: 43 %
• Häst: 1 %

Ökning av kostnad per vårdtillfälle

• Hund: 51 %
• Katt 79 %
• Häst 14 %

Statistiken i rapporten baseras på data från Sveland Djurförsäkringars skadedatabas och omfattar perioden 2020–2025. Uppgifterna avser kvittobelopp, det vill säga det belopp som kliniken har debiterat för ett enskilt veterinärbesök.

Det akuta som formar kostnadsbilden

Det är de akuta tillstånden som toppar listan över dyrast vård per tillfälle. Svelands analys visar att det inte är sällsynta diagnoser som drar upp snittet, utan snarare tidskritiska situationer där det saknas utrymme att vänta eller överväga alternativ. Det handlar om skador som kräver omedelbara och resurskrävande insatser som kirurgi, narkos eller intensivvård.

Att tugga i sig fel sak var dyrast

När hunden eller katten sväljer något olämpligt rusar kostnaderna. De ingrepp som kräver operation, narkos och flera nätter på klinik tillhör de dyraste vårdtillfällena. För både hund och katt är det fall där något fastnat i mage eller tarm som kräver de mest omfattande och kostsamma insatserna.

För häst ser kostnadsbilden annorlunda ut. Hästens toppdiagnoser, som kolik, hälta och sårskador, är breda tillstånd med mycket varierande vårdbehov. Inom samma diagnos kan kostnaderna sträcka sig från enklare behandlingar till avancerade insatser med kirurgi och inneliggande vård. Dessutom innebär dessa diagnoser ofta flera besök, till exempel återbesök eller rehabilitering. Det gör att medelkostnaden per besök blir lägre än för hund och katt, samtidigt som kostnadsspannet är betydligt större.

Kolik är ett tydligt exempel; medelkostnaden per tillfälle ligger runt 12 000 kr, men enskilda fall uppgår till över 240 000 kr. Det är ett tydligt bevis på hur stor variationen kan vara inom samma diagnos, beroende på komplexitet.

Insatserna som kostar mest

När vården landar på över 200 000 kronor visar det hur långt både kliniker och ägare är beredda att gå för att rädda ett liv. Fallen är ovanliga, men de ger en tydlig bild av var djursjukvården befinner sig i dag.

Veterinärmedicinen erbjuder numera behandlingar som tidigare bara fanns för människor. Det handlar om allt från respirator och blodtransfusioner till avancerad kirurgi och långvarig intensivvård. Att dessa summor faktiskt betalas visar på ett enormt engagemang, även när kostnaderna går långt utöver vad försäkringen täcker. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att fall där kostnaderna når dessa nivåer är mycket ovanliga och att den absoluta majoriteten av försäkringstagarna aldrig når taket på sin ersättningsnivå.

Även om extrema fall får stor uppmärksamhet är det de vanligt förekommande diagnoserna som driver den stora kostnadsutvecklingen. Besvären dyker ofta upp utan förvarning och kräver snabba insatser för att inte förvärras.

Diagnoser med högst medelkostnad per besök

Hund:

• Främmande kropp i tarm (kirurgi): 45 000 kr
• Livmoderinflammation (pyometra): 35 000 kr
• Förlossningsproblem (dystoki): 33 000 kr

Katt:

• Främmande kropp i tarm (kirurgi): 39 000 kr
• Urinstopp (FLUTD): 23 000 kr
• Förlossningsproblem (dystoki): 21 000 kr

Häst:

• Kolik (med eller utan kirurgi): 12 000 kr
• Sårskador i hud: 9 000 kr
• Hälta: 7 000 kr

De tre dyraste behandlingarna per djurslag

Hund:

• Traumatisk leverruptur: 205 000 kr
• Lungkollaps (pneumothorax): 181 000 kr
• Hjärtklaffinfektion (endokardit): 174 000 kr

Katt:

• Infektion i brösthålan (pyothorax): 180 000 kr
• Njurinflammation (nefrit): 151 000 kr
• Låga blodplättar (trombocytopeni): 137 000 kr

Häst:

• Fölsepsis: 254 000 kr
• Senruptur: 249 000 kr
• Kirurgisk kolik: 248 000 kr

Statistiken baseras på data från Sveland Djurförsäkringars skadedatabas. Det insamlade underlaget omfattar dels de högsta genomsnittliga kostnaderna per kvitto för åren 2024–2025, samt de dyraste enskilda kvittona för perioden 2020–2025.

Djurägarnas syn på kostnaderna

Svelands kundundersökning med över 4 500 svar visar att de löpande kostnaderna för hund, katt och häst till viss del motsvarar djurägarnas förväntningar. Samtidigt uppger omkring fyra av tio djurägare att utgifterna blivit högre än de tänkt. Det rör främst veterinärvård och försäkring, men också många andra mindre utgifter som växer över tid.

Tre mönster framträder tydligt i alla djurgrupper: stigande priser, svårförutsägbar veterinärvård och en mängd småinköp som sammantaget blir betydande.

Sammanställningen baseras på ägarnas egna upplevelser av vilka poster som känns mest belastande i tillvaron; den speglar alltså inte nödvändigtvis vilka utgifter som faktiskt är störst i kronor och ören.

Resultatet visar att djurägare i hög grad prioriterar sina djur ekonomiskt, men saknar verktyg för att förutse kostnadsutvecklingen. Denna osäkerhet påverkar allt från vårdval och försäkringsskydd till hur tryggt djurägandet upplevs.

Utgifterna som känns mest i plånboken

Veterinärvård och försäkring dominerar kostnadsbilden oavsett djurslag. Bland hundägare anger 40 % försäkring som den främsta utgiften, medan 37 % pekar på veterinärvård, trots att merparten av utgiften täcks av försäkringen. Samma mönster syns hos hästägare, där dessa två poster väger tyngst. För kattägare är förhållandet snarlikt, men där toppar veterinärvården på 40 % medan 30 % anger försäkringen.

Trots att försäkringen ofta täcker 75–85 % av kostnaden vid ett veterinärbesök, upplevs självrisken som en kännbar utgift. Det beror främst på att kostnaden uppstår oförutsett och i form av ett större engångs belopp. Försäkringen fungerar som en fast, löpande avgift för en trygghet som endast tas i anspråk vid sjuk dom eller olycksfall. Det gör att utgiften kan kännas nödvändig, men samtidigt betungande – åtminstone fram till dagen den faktiskt behöver nyttjas.

Sammantaget belyser resultaten en växande ekonomisk osäkerhet. När både löpande premier och akuta vårdkostnader stiger utmanas förmågan att planera, även för den med lång erfarenhet av djurägande.

När kalkylen möter verkligheten

För samtliga djurgrupper uppger en majoritet att de totala kostnaderna för djurägandet i stort sett motsvarar förväntningarna. Det gäller 62 % av hundägare, 65 % av kattägare och 56 % av hästägare. För många följer tillvaron ett välkänt mönster med återkommande utgifter för foder, utrustning och grundläggande rutiner.

Samtidigt beskriver en betydande andel att utgifterna blivit högre än de förutsett. Det gäller 36 % av hundägare, 32 % av kattägare och 40 % av hästägare. Endast en liten andel i varje grupp upplever att kostnaderna blivit lägre än väntat.

Resultaten pekar på en spänning i djurägandet. Medan de löpande kostnaderna ofta är välkända och hanterbara, är det de oförutsedda utgifterna som skapar osäkerhet.

När veterinärvård och andra större poster uppstår plötsligt, och varierar kraftigt i omfattning, utmanas förmågan att planera ekonomin även för den erfarna djurägaren.

Tyngsta utgifterna hund

• 40 % Försäkring
• 37 % Veterinärvård

Tyngsta utgifterna katt

• 40 % Veterinärvård
• 30 % Försäkring

Tyngsta utgifterna häst

• 29 % Försäkring
• 26 % Veterinärvård

Upplevelse av totala kostnader – hund, katt, häst

Som förväntat:

• Hund: 62 %
• Katt: 65 %
• Häst: 56 %

Högre än väntat:

• Hund: 36 %
• Katt: 32 %
• Häst: 40 %

Lägre än väntat:

• Hund: 1 %
• Katt: 2 %
• Häst: 1 %

Vet ej:

• Hund: 1 %
• Katt: 2 %
• Häst: 3 %

Vad kostar ett djur egentligen?

Så mycket kostar ett djur per år

Kostnader för djurägande skiljer sig mellan djurslagen och påverkas tydligt av såväl livsstil som var man bor.

I Svelands kundundersökning uppskattar djurägarna att en katt kostar i genomsnitt omkring 12 000 kronor per år, med ett spann på 9 000–15 000 kronor bero ende på region och levnadssätt. För hushåll med flera katter stiger den totala utgiften snabbt, även om varje enskild post i regel är förhållandevis låg.

För hund uppskattar man att genomsnittet ligger på 19 000 kronor per år, vilket motsvarar cirka 1 600 kro nor i månaden. Foder, försäkring och veterinärvård dominerar kostnaderna, medan aktiviteter bidrar till stora variationer – i synnerhet i storstadsregionerna.

Hästägandet utmärker sig som en betydligt mer kost sam livsstil. En häst kostar uppskattningsvis i genom snitt 73 000 kronor per år, där spannet sträcker sig från 35 000 till över 90 000 kronor. Stallhyra och foder utgör de främsta utgifterna, och det är här kontrasterna mellan olika regioner och enskilda hushåll blir som tydligast.

Försäkring

De årliga försäkringspremierna varierar kraftigt mellan djurslagen. För hundägare ligger kostnaden ofta mellan 5 000 och 7 000 kronor, medan spannet för kattägare sträcker sig från 1 000 till 3 000 kronor. För hästägare överstiger beloppet i många fall 10 000 kronor om året.

Undersökningens fritextsvar visar att försäkringsskyddet ofta uppfattas som svåröverskådligt. Ersättningstak, självrisker och villkor beskrivs som komplicerade.

Försäkringskostnader per år – hund

Vanligaste intervallet
5 000-6 999 kr: 31 %

Försäkringskostnader per år – katt

Vanligaste intervallet
1 000-2 999 kr: 37 %

Försäkringskostnader per år – häst

Vanligaste intervallet
11 000-13 999 kr: 18 %

Veterinärvård

Veterinärvården är den utgift där variationerna mellan djurägare är som störst. För flertalet stannar de årliga kostnaderna mellan 1 000 och 5 000 kronor, men för en mindre grupp kan beloppen stiga dramatiskt. Det gäller i synnerhet hästägare, men även hund- och kattägare vars djur drabbas av tandsjukdomar, ortopediska besvär eller behov av akuta ingrepp.

Fritextsvaren präglas av en återkommande frustration. Många upplever att kostnadsläget eskalerar snabbare än förutsett, att prisskillnaderna mellan olika kliniker är betydande och att även rutinbesök blivit kännbart dyrare. Den samlade bilden är att veterinärvården i dag upplevs som mer kostnads driven, vilket i förlängningen skapar en ökad tvekan inför att söka vård.

Veterinärvårdskostnader per år – hund*

Vanligaste intervallet
4 000-4 999 kr: 45 %

Veterinärvårdskostnader per år – katt*

Vanligaste intervallet
1 000-4 999 kr: 41 %

Veterinärvårdskostnader per år – häst*

Vanligaste intervallet
1 000-9 999 kr: 58 %

*Efter ersättning från försäkring.

Matkontot

Foder är den mest förutsägbara utgiften i djurägandet och en kostnad som märks i plånboken varje månad. Därför redovisas dessa siffror på månadsbasis.

Oavsett djurslag ligger utgifterna för de flesta mellan några hundralappar och ett par tusen kronor i månaden. För hund och katt hamnar ungefär hälften av ägarna i spannet 500–1 000 kronor, medan hästägare oftare återfinns mellan 500 och 3 000 kronor.

Fritextsvaren vittnar om att priserna på kvalitetsfoder stigit märkbart de senaste åren. Det framgår även att hälsoproblem som allergier eller känslig mage ofta tvingar fram byten till dyrare specialfoder. För hästägare utgör dessutom variationerna i prissättningen på stråfoder en återkommande källa till ekonomisk oro.

Foderkostnader per månad – hund*

Vanligaste intervallet
500-999 kr: 46 %

Veterinärvårdskostnader per år – katt*

Vanligaste intervallet
500-999 kr: 49 %

Veterinärvårdskostnader per år – häst*

Vanligaste intervallet
500-1 499 kr: 36 % (Men 25 % lägger 1 500–2 999 kr.)

Det var lätt att hitta generell information om vad det kostar att ha ett husdjur, men det gav mig ingen verklig helhetsbild. För att förstå vad det faktiskt skulle innebära – både ekonomiskt och i vardagen, lade jag mycket tid på att läsa på olika sajter och prata med hundvana vänner. Ju mer information jag samlade, desto tydligare blev det hur stora variationer det finns i kostnaderna.

- Citat från kundundersökning

Utrustning

Tillbehör och utrustning utgör sällan de största posterna, men är ofta de mest underskattade. Hundägare lägger i huvudsak under 5 000 kronor om året och kattägare oftast under 1 000 kronor, medan hästägare generellt ligger på betydligt högre nivåer.

Fritextsvaren visar att även de täta småinköpen överraskar: leksaker, selar, pälsvård, kattsand och borstar summeras snabbt till betydande belopp. För hästägare tillkommer dessutom schabrak, täcken och annan utrustning som kontinuerligt behöver bytas ut. Särskilt sadlar och skydd beskrivs som tunga investeringar som ofta behöver uppdateras mer frekvent än ägarna hade förutsett.

Utrustning per år – hund

Vanligaste intervallet
1 000-4 999 kr: 52 %

Utrustning per år – katt

Vanligaste intervallet
Mindre än 1 000 kr: 50 %

Utrustning per år – häst

Vanligaste intervallet
1 000-4 999 kr: 33 % (Men 25 % lägger 5 000–9 999 kr.)

Aktiviteter

Aktivitetskontot visar tydligt hur djuren integreras i ägarens tillvaro: katten som sällskap i hemmet, hunden som ett aktivt fritidsintresse och hästen som en livsstil.

Kattägare har i regel inga utgifter alls för aktiviteter. Bland hundägare lägger drygt hälften inget på detta område, medan ungefär var tionde ägare lägger upp till 5 000 kronor om året på kurser, träning och tävling. Hästägare utmärker sig i statistiken – över en tredjedel av gruppen lägger femsiffriga belopp årligen på träning, tävlingsavgifter och resor.

Aktivitetskostnader per år – hund

• 0 kr: 44 %
• 1 000-4 999 kr: 22 %
• 5 000-19 999 kr: 10 %

Aktivitetskostnader per år – katt

• 0 kr: 92 %
• 1 000-4 999 kr: 4 %
• 5 000-19 999 kr: 1 %

Aktivitetskostnader per år – häst

• 0 kr: 13 %
• 1 000-4 999 kr: 23 %
• 5 000-19 999 kr: 35 %

Vanliga kunskapsluckor inför djurköpet

I en öppen fråga fick de svarande i kundundersökningen beskriva om det fanns något de önskat att de vetat mer om innan de skaffade sitt djur. Svaren följer samma mönster. Oavsett om det gäller hund, katt eller häst återkommer tre centrala områden där många upplever att informationen varit svår att överblicka.

Veterinärvård är den mest svårplanerade kostnaden

Djurägare beskriver veterinärvård som den mest svårplanerade kostnaden. Besök blir ofta dyrare än väntat och prisskillnader mellan kliniker gör det svårt att veta vad ett besök kommer att kosta. Akuta situationer och en mer avancerad vårdnivå förstärker bilden av en kostnadspost som är svår att förutse och planera för.

Försäkringar uppfattas som komplexa

Många efterfrågar enklare information om exempevis självrisker, ersättningstak och undantag i försäkringsvillkoren. Osäkerheten kring vad som täcks gör det svårt att bedöma den egna kostnaden över tid och påverkar hur trygg försäkringen upplevs. Många försäkringsbolag brottas med utmaningen att få kunder att läsa och ta till sig försäkringsinformation och villkor.

Löpande och återkommande kostnader underskattas ofta

Foder, utrustning, kattsand, strö och liknande utgifter är för många en större post än väntat, och flera beskriver hur små inköp snabbt växer till en betydande del av helheten. Återkommande behov som tandvård, vaccinationer, hovslagare och friskvård nämns också som kostnader man inte fullt ut förutsett.

Underlaget i denna del av rapporten bygger på en kundundersökning genomförd av Sveland Djurförsäkringar i oktober 2025. Undersökningen pågick mellan den 2 och 9 oktober och besvarades av cirka 4 500 kunder om deras uppfattning och upplevelse av kostnader för sitt djurägande.

De flesta gör en kostnadskalkyl innan de skaffar hund, men det man ofta glömmer är att allt stiger över tid. Inget kostar i dag vad det gjorde när jag hade min första hund 2010 – varken foder, utrustning, träning, försäkring eller veterinärbesök. Det är viktigt att komma ihåg. Man hoppas förstås på många friska år tillsammans, men man behöver också vara förberedd på att kostnaderna ökar längs vägen.

- Citat från kundundersökning