Mjölkstockning – så här gör du!

Genom ökade kunskaper och förebyggande arbete kan du som uppfödare se till att tiken löper mindre risk att få mjölkstockning. Mjölkstockning innebär att en tik med hög mjölkproduktion har ansamlad mjölk i juvren som inte töms. Anledningarna till mjölkstockning kan vara skendräktighet, att valparna inte diar tillräckligt, eller att en eller flera spenar är för stora och därför är svåra att dia. I samband med att tikens mjölkproduktion tar fart är det viktigt att varje dag, gärna både morgon och kväll, kontrollera tikens juver. Om ett eller flera juver känns hårda och varma kan det vara ett tecken på mjölkstockning eller juverinflammation.

Vid skendräktighet hos tikar finns det risk för mjölkstockning då hormonerna i kroppen reagerar likadant som vid dräktighet. Därför är det viktigt att ha uppsikt över tikens juver även vid skendräktighet. Ibland börjar tiken även dia sig själv vilket kan stimulera och därmed öka mjölkproduktionen och förlänga skendräktigheten ytterligare. Mjölka inte själv ut några större mängder från en skendräktig tik då det kan förvärra. Håll i stället extra koll på allmäntillståndet, tikens temperatur och konsistens på mjölken och se till att den inte är varig eller blodig. För att minska risken för mjölkstockning vid skendräktighet ska tiken få minskad fodermängd och ökad motion. Vid skendräktighet finns det även läkemedel som tiken kan få, av veterinär, för att minska mjölkproduktionen och därför minska risken för mjölkstockning och juverinflammation.

Läs vår artikel om skendräktighet här.

Valpning 
Under den period som tiken producerar mjölk ska du som uppfödare se till att mjölkning sker ur alla spenar och uppmärksamma förändringar hos tiken så att du kan undvika både mjölkstockning och juverinflammation. Jämför juvren med varandra och känn om någon är hårdare, varmare och/eller har en färgförändring. Juvren kan vara hårda om tiken varit ifrån valparna ett tag, som till exempel när tiken varit på promenad eller valparna ätit något annat. Avvakta då någon timme och kontrollera igen för att se till att de mjuknat.

Första tiden 
Under de första dagarna efter valparnas födsel är det viktigt att alla valparna äter och får i sig tillräckligt med mat. Valparna behöver mjölken för energi och ett starkare immunförsvar. Mjölkmängden ska naturligt anpassas efter antalet valpar i kullen men ibland kan det hända att kroppen inte uppfattar informationen och därför producerar en annan mängd mjölk. Tikens allmäntillstånd kan de första dagarna vara påverkat i den grad att hon är mer slö, har en minskad aptit och lite högre temperatur. Skulle hon få över 40 graders feber bör du kontakta veterinär.

Avvänjning 
Det är i den tredje, fjärde veckan som mjölkproduktionen är som störst hos tiken. Under dessa veckor är det extra viktigt att mjölken inte är stående. Detsamma gäller även när man långsamt börjar vänja valparna vid annan kost. Avvänjningen från tikens mjölk ska ske långsamt och under uppsikt.

– Avvänjning innebär en ökad risk för mjölkstockning som kan leda till juverinflammation, säger Svelands veterinär Per Josefsson.

Även om det naturligt är godare med tikens mjölk än valpfoder så finns risken att det inte dias lika mycket jämfört med mängden mjölk som tiken producerar. Under denna period ska man även vara uppmärksam på tikens allmäntillstånd och hennes aptit.

Urmjölkning
Ibland händer det att tiken har mer mjölk i juvret än vad valparna klarar att dia och då måste man hjälpa tiken. Försök sätta en valp på spenen för att dia, men om det inte skulle fungera behöver du som uppfödare mjölka ur spenen tills hårdnaden släpper. Veterinären Per Josefsson hänvisar till att man med hjälp av rena, varma handdukar och små massagerörelser ska öka blodcirkulationen och därför lättare mjölka ur juvret. Genom att dagligen ha uppsikt över juvren kan du lättare uppmärksamma förändringar i färg, form och värme. Denna uppmärksamhet är A och O för att förebygga mjölkstockning och följdsjukdomar, vilket främjar hållbart valpuppfödande och god hundhälsa. Ju tidigare du uppfattar en förändring desto lättare är det oftast att göra något åt det. Ta även gärna kontakt med erfarna uppfödare för att få råd om hur du går till väga med din kull.

Svelands egna erfarenheter
En av de uppfödare som stött på detta är Elisabeth Rhodin, en av Svelands profiler med över 140 kullar och imponerande 60 års erfarenhet. År 2021 var det första gången Elisabeth stötte på de allvarliga konsekvenserna av mjölkstockning och hon insåg kvickt hur läget för en diande tik snabbt kan bli kritiskt.

– Det är riktigt otäckt och det farliga är att det går blixtsnabbt. Beagle tiken hade 6,5 veckor gamla valpar när hon plötsligt fick ett försämrat allmäntillstånd och febern gick upp, berättar Elisabeth Rhodin.

Elisabeth hade försiktigt mjölkat ur när det behövdes och kontrollerade juvren dagligen. Valparna hade långsamt påbörjat avvänjning och var därför inte lika beroende av tikens mjölk. Väl hos veterinären blev tiken inlagd och svävade mellan liv och död. Efter antibiotika och mjölkhämmande medicin blev tiken helt återställt och lever idag som om ingenting har hänt.

– Viktigaste för att undvika problem är att uppmärksamma förändringar och har man en tik med diande valpar är det superviktigt att känna igenom och titta på juvren varje dag, uppmanar Elisabeth alla uppfödare till.

Hon fortsätter:

– Uppsikt på juvren är det mest förebyggande arbete du kan göra för att din tik inte ska råka ut för mjölkstockning eller juverinflammation. Det är aldrig fel att mjölka ur några droppar.

Juverinflammation
Har tiken mjölkstockning är det viktigt att kontrollera kroppstemperaturen. Ibland kan valpar undvika att dia från en specifik spene och det kan vara ett tecken på att det är något fel på juvret.

– Mjölkstockning ökar risken för juverinflammation, säger Per Josefsson.

Juverinflammation, mastit, utmärks med försämrat allmäntillstånd, feber tillsammans med varma och ömma juver. Juverinflammationen-eller infektionen bidrar till dålig mjölk för valpar så tänk på att inte låta valparna dia det inflammerade juvret.

Vad händer hos veterinären?
Om man misstänker att tiken har juverinflammation och man är hos veterinären gör man först en allmänundersökning av tiken där man bland annat kontrollerar allmäntillstånd, temperatur och tar en bakterieodling. Veterinären sätter sedan in en behandling beroende på tillstånd, vilket bland annat kan vara antibiotika eller inflammationsdämpande medel.

Vad man gör med valparna medan tiken är hos veterinären? Ibland kan valparna behöva följa med till veterinären och ibland får de påbörja mjölkersättning. Men något som är viktigt att tänka på när man tar bort den diande tiken från valparna, för att exempelvis åka till veterinären, är att valparna behöver ligga varmt. Lägg därför gärna filtar, eller liknande vid dem.

Förebyggande tips

• Naturlig avvänjning, lite i taget. Tiken ska alltid ha tillgång till valparna och ha möjligheten att lämna valparna för lite lugn och ro
• Håll uppsikt på juvren, känn och kläm, kontrollera minst två gånger om dagen
• Mjölka ur lite själv med varma händer och massera. Du behöver bara mjölka några droppar, eller att man eventuellt sätter en valp på juvren och ser till att det kommer ut mjölk
• Kontrollera konsistensen på mjölken
• Kolla så det inte sker färgändringar eller förhårdnader på juvret
• Håll koll på tikens allmäntillstånd och ta temperatur ifall det är påverkat
• Håll rent i valparnas och tikens områden
• Kontrollera så det inte finns några öppna sår på juvren

När ska jag kontakta veterinär?

• Vid försämrat allmäntillstånd
• Om tiken har feber
• Om mjölkstockningen inte ger med sig efter försök med både diande valp och egen urmjölkning
• Om mjölken ser annorlunda ut eller han en annan konsistens
• Juvret eller juvren har ändrat färg