Parasiterna som hotar våra hundar

Parasitsjukdomar drabbar hundar av alla kön, raser och åldrar men ses vanligast hos unga hundar eftersom de inte har ett fullt utvecklat immunförsvar och har större tendens att äta olämpliga saker, som t.ex. sniglar. Jakthundar är ytterligare en riskgrupp eftersom de vanligtvis spenderar mer tid i områden där det finns mycket sniglar och räv.

Kontakta alltid din veterinär om du misstänker att din hund drabbats för att fastställa diagnos och behandling.

Fransk hjärtmask
Fransk hjärtmask är en parasit som har hunddjur som huvudvärd. Masken är dock i behov av en mellanvärd för att kunna utvecklas, som i det här fallet utgörs av alla sorters vatten- och landlevande sniglar. Hundar smittas när de äter en infekterad snigel och sniglarna smittas när de äter avföring från smittade hunddjur.

Fransk hjärtmask finns i hela världen men speciellt i milda och regniga klimat som gynnar sniglar. Den är bland annat utbredd i Danmark där en undersökning visade på att 92,9 procent av rävarna var smittade och 9,7 procent av jakthundarna.

Hunden får ofta symptom på hjärt- och luftvägssjukdom eftersom den vuxna larven lever i lungor och hjärta. Det kan yttra sig som hosta, motionsintolerans, blödningar och vikttapp. Långt gångna hundar kan drabbas av hjärtsvikt och har en dålig prognos, ofta leder det till döden. Hundar som får diagnosen tidigt har god chans att bli fullt friska.

Maskarna kan även vandra fel till andra organ och därmed orsaka andra symptom, exempelvis som blödningar/skada i hjärnan vilket kan leda till anfall, förlamning och slutligen döden för hunden.

Lungmask
Lungmasken påminner om Fransk hjärtmask men med skillnaden att den vuxna larven lever i lungorna istället för i hjärtat. Även den har sniglar som mellanvärd, vilket innebär att hundarna blir smittade genom att äta infekterade sniglar.

Masken finns i hela världen men speciellt i milda och regniga klimat som gynnar sniglar. I en dansk studie hittades lungmask hos 17,4 procent av rävarna.
Lungmasken lever uteslutande i hundens lungor och orsakar därför symtom på luftvägssjukdom, så som hosta, nysningar, nosflöde och motionsintolerans. Prognosen efter behandling är mycket god.

Rävens dvärgbandmask
Rävens dvärgbandmask är en parasit som har hunddjur och katter som huvudvärdar medan sorkar och smågnagare fungerar som mellanvärd. Parasiten är särskilt allvarlig eftersom även människor kan fungera som mellanvärd.

Den vuxna masken lever i huvudvärdens tarm, äggen utsöndras med avföringen och tas upp av en mellanvärd, t ex genom att en gnagare eller människa äter smittad vegetation. Äggen kläcks i mellanvärden och utvecklas till blåsmaskar, dessa tar sig framför allt till lever och lungor. Dotterblåsor sprids till olika organ i kroppen. Hunddjur och katter blir smittade när de äter infekterade smågnagare.

Människor som smittas kan utveckla organsvikt eftersom larverna bildar cystor i lever och lungor. Man kan bli smittad exempelvis genom att hunden har maskägg i pälsen som man får i sig eller att man äter bär eller grönsaker som varit i kontakt med avföring från smittat djur. Äggen är extremt motståndskraftiga och dör inte förrän efter 1 vecka i -80 grader eller vid kokning. Det hjälper därför inte att frysa bär och grönsaker.

Parasiten förekommer lokalt i stora delar av Europa och har länge varit ett känt problem i Danmark, nu finns den även i Sverige. Norge är fortfarande parasitfritt och det krävs därför avmaskning innan man reser dit med sin hund.

Hunden har inga eller mycket lite symptom på mag-/tarmsjukdom, så som diarré. Symptom hos människa beror på vilket organ som blåsmasken vandrar till. Det är vanligt att levern drabbas och då kan man drabbas av leversvikt efter 10-15 år, vilket är dödligt.

Hundar behandlas med särskilt avmaskningsmedel och har en utmärkt prognos.

Leishmania
Leishmania är en encellig organism som lever inne i kroppens celler. Parasiten sprids via sandmyggans bett och hundar räknas som huvudreservoar av sjukdomen. Leichmania är inte en parasit som finns i Sverige eftersom klimatet är för kallt, men ett flertal hundar har fått diagnosen även här. Det gäller då framför allt importerade hundar från södra Europa såsom Spanien, Grekland, Frankrike och Portugal. Även hundar som följt med familjen på semester till det här området har drabbats. Man uppskattar att ungefär 2,5 miljon hundar i sydvästra Europa är smittade. Även människor kan smittas av parasiten.

Sandmyggan är som mest aktiv i gryning och skymning, och trivs särskilt i områden med sankmark. Vid semester i södra Europa rekommenderas medel som repellerar sandmygg, som exempelvis halsband från Scalibor.

Parasiten lever i hundens celler och finns därför i hela kroppen och kan påverka alla organ. Symtomen kan därför yttra sig på många olika sätt, exempelvis genom avmagring, lymfknuteförstoring, nosblödning, abnormt långa klor, ögoninflammation, förändringar i hud och slemhinnor, förhårdnade trampdynor och nos, ökad törst och urinering, nedstämdhet, kräkningar, lever- och njursvikt, rörelsestörningar eller smärtsymtom.

Det kan ta från några månader upp till flera år innan hunden visar symptom på sjukdom. När sjukdomen väl har utvecklats är den obotlig och ofta dödlig, men det finns preparat som minskar symtom och bromsar utvecklingen.

Så skyddar du din hund mot parasiterna:

• Låt inte hunden äta sniglar och smågnagare
• Förebygg mot fransk hjärt- och lungmask med parasitläkemedlet Advocate var 4e vecka, speciellt vid resa till riskområden så som Danmark (även inne i Köpenhamn).
• Använd medel som repellerar sandmygg vid resa till södra Europa, ex. halsband från Scalibor.
• Avmaska valpar och unghundar enligt rekommendation.
• Avmaska inte vuxna hundar på rutin då det gör parasiterna resistenta. Skicka istället in avföringsprov för analys vid misstanke om parasiter eller prata med din veterinär.