Alla artiklar
6 min lästid

Ett mer vårdnära djurägande

Både diagnosdata och kundundersökningar pekar på en tydlig trend. Djurägare kräver i dag allt oftare stöd, bedömning eller upp följning. Det rör sig ofta om symptom som inte är akuta i sig, men som är svårbedömda och snabbt skapar oro hos djurägaren.
Senast uppdaterad 20 mars 2026
Katt i famn

Läs Djurägandet 2026 i pdf-format här.

Mag- och tarmproblem har blivit en av de främsta anledningarna till att djurägare söker vård. Statistiken visar samtidigt att varje besök blivit dyrare; de senaste fem åren ökade den genomsnittliga kostnaden för hundar med diarré med 40 % och kräkningar 28 %. Men utvecklingen stannar inte vid magens besvär. Under samma period har kostnaden ökat kraftigt för flera andra vanliga hälsoproblem.

Sammantaget pekar utvecklingen mot en bredare förändring i djurens hälsostatus. Tillstånd som kan betraktas som lindriga utreds och behandlas idag i högre utsträckning. Orsakerna är sannolikt flera: en förändrad livsstil, ökad uppmärksamhet på djurens väl befinnande samt en mer avancerad diagnostik inom veterinärmedicinen.

Ett mer resurskrävande djurägande

Utvecklingen medför en osäkerhet kring gränsdragningen: vad är ett tillstånd som kan gå över av sig självt och när krävs akuta insatser? Något som i sin tur bi drar till ett ökat tryck på djursjukvården. För att möta behovet av vägledning erbjuder flera försäkringsbolag i dag rådgivningstjänster liknande humanvårdens 1177. Statistiken från Svelands Vårdguide visar att djurägare främst söker stöd för mag- och tarmbesvär, hudproblem, sårskador, hältor och ögonproblem.

Tidig rådgivning dämpar kostnadsutvecklingen

Att tillgången till expertis i ett tidigt skede gör skillnad bekräftas i en kundundersökning kopplad till Svelands rådgivningstjänst. Av de djurägare som sökt vägledning uppger 87 % att de kunnat undvika onödiga vårdkostnader. Siffrorna visar även att nästan hälften, 45 %, har kunnat vårda sitt djur i hemmet efter samtal med legitimerad personal, utan att behöva uppsöka en fysisk klinik.

Resultaten understryker att ökad kunskap och stöd för egenvård är avgörande faktorer för att hantera den nya dynamiken i djurens hälsa – både för att säkerställa djurets välbefinnande och för att dämpa belastningen på djurägarens plånbok.

När magkänslan gör magens problem svårtolkade

Magbesvär är idag en av de främsta anledningarna till att hundägare och kattägare söker veterinärvård. Ofta märks det genom subtila förändringar som att en katt äter sämre eller att en hund drabbas av diarré. Det är sällan symtomen i sig som driver beslutet att söka vård. Det är snarare osäkerheten kring bakomliggande orsaker och allvaret i situationen som gör att även lindriga tecken snabbt blir till vårdärenden.

Från diffusa till akuta ingrepp

Mönstret visar att allt fler djurägare prioriterar en tidig professionell bedömning framför att avvakta i hemmet. Det gäller såväl svårbedömda foderreaktioner som de tillfällen då vaksamheten är direkt avgörande, till exempel när ett djur svalt något de inte borde. Diagnosen “främmande kropp i tarm” illustrerar kostnadslägets ytterligheter. Det är den enskilt dyraste diagnosen för både hund och katt, med genomsnittliga vårdkostnader på omkring 45 000 respektive 39 000 kronor.

Kundundersökningens öppna svar visar en utbredd osäkerhet kring hur man bäst hanterar en känslig mage på egen hand. Hundägare beskriver hur tillfälliga störningar ofta leder till en kedja av specialfoder och återkommande kontroller, vilket i sin tur göder oron för framtida följdsjukdomar. För kattägare blir gränsdragningen svår. När katten slutar äta eller blir dålig i magen är det utmanande att avgöra när det är rimligt att vänta och när det krävs expertis.

Många djurägare idag vill göra rätt men har också en begränsad djurvana. Samtidigt har vården blivit mer avancerad och branschen mer professionell; en viktig utveckling. Men den har också medfört prisökningar samtidigt som både djurens känslighet och ägarnas oro har ökat. För att möta detta behöver vi satsa på kunskap, vägledning och ett stöd som hjälper djurägare att förstå när vård behövs och när det är tryggt att avvakta.” Emma Kaipak – leg. veterinär och ansvarig för Svelands Vårdguide.

Kostnadsökning per besök

Hund:

  • 56 %: Klobrott
  • 40 %: Diarré
  • 30 %: Klåda

Katt:

  • 48 %: Bölder
  • 43 %: Sårskador
  • 38 %: Tänder

Häst:

  • 24 %: Hovledsinflammation
  • 8 %: Hälta
  • 3 %: Fång

Diagrammen visar kostnadsökningar för vanliga diagnoser per djurslag.

Hur hundras och hälsa hänger ihop

Svelands skadestatistik visar att behovet av veterinär vård ser mycket olika ut beroende på vilken hundras man väljer. Det är i stor utsträckning arvet, kroppstypen och rasens historiska användningsområde som sätter ramarna för hälsan. Trubbnosiga hundar drabbas exempelvis oftare av besvär med luftvägar, hud och ögon, medan de riktigt stora raserna är mer utsatta för problem med leder och rörelse.

Som en kontrast till detta står de nordiska arbetande raserna. De utmärker sig genom en mer stabil hälsa och behöver mer sällan professionell vård. Det blir tydligt att en hunds vårdbehov inte bara handlar om slumpen, utan formas i ett samspel mellan det arv hunden bär med sig och den miljö den lever i.

Populära men vårdkrävande raser

Flera av våra mest populära raser är också de som oftast behöver vård. Det gäller särskilt hundar med kort nos och trånga luftvägar, vilket ökar risken för både andningsbesvär och följdsjukdomar i hud och ögon. Engelsk bulldogg, fransk bulldogg och mops är tydliga exempel på raser där hälsoutmaningarna hänger direkt samman med deras anatomi.

När storleken blir en riskfaktor

För de större hundarna är det främst tyngden och den kraftiga kroppsbyggnaden som påverkar hälsan. En hög belastning på leder och skelett gör att dessa raser oftare söker vård för besvär med rörelse och funktion. Berner sennenhund, rottweiler och leonberger är tydliga exempel där storleken i sig innebär ett ökat vårdbehov.

Uthållighet som friskfaktor

I andra änden av spektrumet finns de raser som historiskt avlats för rörelse och uthållighet. Deras fysiska kapacitet märks än i dag genom ett lägre vårdbehov än genomsnittet. Särskilt tydligt är detta hos raser som är byggda för arbete och aktivitet. Det är egenskaper som bidrar till en mer hållbar hälsa. Exempel på raser som kräver mindre vård är siberian husky, jämthund och dansk-svensk gårdshund.

Raser som oftare besöker veterinären

  • Engelsk bulldogg
  • Boxer
  • Amerikansk cocker spaniel
  • Fransk bulldogg
  • Mops
  • Rottweiler
  • Leonberger
  • Berner sennenhund
  • Flatcoated retriever
  • Cane corso

Raser som mer sällan besöker veterinären

  • Siberian husky
  • Jämthund
  • Volpino italiano
  • Miniature american shepherd
  • Dansk-svensk gårdshund
  • Jack russell terrier
  • Border collie
  • Finsk lapphund
  • Pudel, dvärg
  • Mittelspitz

Statistiken baseras på data från Sveland Djurförsäkringars skadedatabas 2020-2025.

Läs mer:
Djurägandet 2026.pdf
Linda Kreutz om rapporten Djurägandet 2026 | Sveland Djurförsäkringar
Djurägandet 2026: kapitel 1 – priset på det som inte har ett pris | Sveland Djurförsäkringar
Djurägandet 2026: kapitel 3 – trender som formar djurägandet | Sveland Djurförsäkringar


Denna artikel bygger på insikter och statistik från Djurägandet 2026, en rapport framtagen av Sveland Djurförsäkringar. Siffror och uppgifter speglar läget vid tiden för rapportens publicering.