Priset på det som inte har ett pris

Läs Djurägandet 2026 i pdf-format här.

En del av förklaringen är att djurägare oftare än tidigare söker veterinärvård vid osäkerhet kring relativt lindriga symtom som hälta, nedsatt aptit eller enstaka kräkningar.

Synen på husdjur har för många förändrats över tid till att vara självklara familjemedlemmar. Paradoxen är att den fördjupade relationen går hand i hand med en kostnadsutveckling som gör besluten kring deras vård mer komplexa.

Samtidigt som priserna och antalet besök har ökat, är fortfarande pristransparensen inom djursjukvården näst intill obefintlig. Det kan skilja mycket på priset mellan olika kliniker och detta förstärker djurägares oro. När samma behandling kan skilja tiotusentals kronor mellan olika kliniker är det svårt för djurägare att känna trygghet.

I det här kapitlet följer vi utvecklingen bakom siffrorna. Hur olika djur påverkas, varför kostnaderna har ökat och vad som händer när en växande omsorg om husdjur möter en veterinärvård som blivit både mer avancerad och dyrare.

Dyrare vård per besök

Svelands sammanställning visar att både antalet veterinärbesök och kostnaderna har ökat kraftigt de senaste fem åren. Tillsammans leder det till en tydlig uppgång i de samlade vårdkostnaderna. Trenden är starkast bland hundar och katter, men mönstret syns även hos hästar.

Även om de stigande priserna per besök är den största faktorn, bidrar även fler besök till att utgifterna stiger. Det speglar en modern djurhållning där man hellre söker vård en gång för mycket än en gång för lite för att vara på den säkra sidan. Tillsammans med en alltmer avancerad vård samt bristande pristransparens, har detta bidragit till en stadig prisuppgång.

Hundboomen märks i veterinärkostnader

För hundar har kostnadsnivån stigit nästan dubbelt så mycket som besöken har gjort under perioden. Antalet besök har ökat med 27 %, medan den genomsnittliga kostnaden per vårdtillfälle har stigit med 51 %.

En möjlig förklaring till att besöken har ökat är att många nya hundägare tillkom under pandemiå ren. Nyblivna och ofta yngre hundägare vänder sig i högre grad till vården för att få trygghet i sina beslut. De väljer mer omfattande försäkringar och använder rådgivningstjänster oftare än mer erfarna ägare, som i högre utsträckning förlitar sig på egen rutin. För den nya generationen djurägare är steget till kliniken ofta det naturliga valet när magen krånglar, en klo spricker eller hunden inte rör sig som den brukar.

Kattens ökade status har effekt

Det är hos katterna vi ser den största förändringen. Inte bara har antalet veterinärbesök ökat med 43 %, prislappen per tillfälle har dessutom rusat med hela 79 %. Siffrorna speglar en tydlig statushöjning; katten har tagit klivet från självständig musjägare till självklar familjemedlem, med samma rätt till avancerad vård som hundar.

Den ökade försäkringsgraden bekräftar dessutom bild en av kattens förändrade roll, även om andelen försäkrade katter fortfarande är betydligt färre än antalet hundar.

Min katt har inte bara stulit mitt hjärta. Hon har även tagit över mina kreditkort, min lön – och nu också min pension.

- Citat från kundundersökning.

Hästvård i dyrare tider

För hästar har antalet klinikbesök ökat med endast 1 %, medan kostnaden för varje besök stigit med 14 %. Utvecklingen visar att vårdkostnaderna ökar snabbare än själva nyttjandet, även om uppgången är mer dämpad än för hund och katt.

En förklaring är att hästägare länge har varit mer kostnadsmedvetna och därför blivit skickliga på att prioritera. Många väljer att satsa på förebyggande hälsa i stallet med hjälp av hovslagare, tränare och equiterapeuter. Men den återhållsamma hållningen är en balansgång. Om man väntar för länge med att söka vård riskerar problemen att bli både mer omfattande och dyrare när man väl landar på kliniken.

När kostnaderna drar ifrån vårdbehovet

Utvecklingen visar att kostnaden per vårdtillfälle har ökat betydligt snabbare än antalet veterinärbesök under perioden 2020 och 2025.

Ökning av veterinärbesök

• Hund: 27 %
• Katt: 43 %
• Häst: 1 %

Ökning av kostnad per vårdtillfälle

• Hund: 51 %
• Katt 79 %
• Häst 14 %

Statistiken i rapporten baseras på data från Sveland Djurförsäkringars skadedatabas och omfattar perioden 2020–2025. Uppgifterna avser kvittobelopp, det vill säga det belopp som kliniken har debiterat för ett enskilt veterinärbesök.

Det akuta som formar kostnadsbilden

Det är de akuta tillstånden som toppar listan över dyrast vård per tillfälle. Svelands analys visar att det inte är sällsynta diagnoser som drar upp snittet, utan snarare tidskritiska situationer där det saknas utrymme att vänta eller överväga alternativ. Det handlar om skador som kräver omedelbara och resurskrävande insatser som kirurgi, narkos eller intensivvård.

Att tugga i sig fel sak var dyrast

När hunden eller katten sväljer något olämpligt rusar kostnaderna. De ingrepp som kräver operation, narkos och flera nätter på klinik tillhör de dyraste vårdtillfällena. För både hund och katt är det fall där något fastnat i mage eller tarm som kräver de mest omfattande och kostsamma insatserna.

För häst ser kostnadsbilden annorlunda ut. Hästens toppdiagnoser, som kolik, hälta och sårskador, är breda tillstånd med mycket varierande vårdbehov. Inom samma diagnos kan kostnaderna sträcka sig från enklare behandlingar till avancerade insatser med kirurgi och inneliggande vård. Dessutom innebär dessa diagnoser ofta flera besök, till exempel återbesök eller rehabilitering. Det gör att medelkostnaden per besök blir lägre än för hund och katt, samtidigt som kostnadsspannet är betydligt större.

Kolik är ett tydligt exempel; medelkostnaden per tillfälle ligger runt 12 000 kr, men enskilda fall uppgår till över 240 000 kr. Det är ett tydligt bevis på hur stor variationen kan vara inom samma diagnos, beroende på komplexitet.

Insatserna som kostar mest

När vården landar på över 200 000 kronor visar det hur långt både kliniker och ägare är beredda att gå för att rädda ett liv. Fallen är ovanliga, men de ger en tydlig bild av var djursjukvården befinner sig i dag.

Veterinärmedicinen erbjuder numera behandlingar som tidigare bara fanns för människor. Det handlar om allt från respirator och blodtransfusioner till avancerad kirurgi och långvarig intensivvård. Att dessa summor faktiskt betalas visar på ett enormt engagemang, även när kostnaderna går långt utöver vad försäkringen täcker. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att fall där kostnaderna når dessa nivåer är mycket ovanliga och att den absoluta majoriteten av försäkringstagarna aldrig når taket på sin ersättningsnivå.

Även om extrema fall får stor uppmärksamhet är det de vanligt förekommande diagnoserna som driver den stora kostnadsutvecklingen. Besvären dyker ofta upp utan förvarning och kräver snabba insatser för att inte förvärras.

Diagnoser med högst medelkostnad per besök

Hund:

• Främmande kropp i tarm (kirurgi): 45 000 kr
• Livmoderinflammation (pyometra): 35 000 kr
• Förlossningsproblem (dystoki): 33 000 kr

Katt:

• Främmande kropp i tarm (kirurgi): 39 000 kr
• Urinstopp (FLUTD): 23 000 kr
• Förlossningsproblem (dystoki): 21 000 kr

Häst:

• Kolik (med eller utan kirurgi): 12 000 kr
• Sårskador i hud: 9 000 kr
• Hälta: 7 000 kr

De tre dyraste behandlingarna per djurslag

Hund:

• Traumatisk leverruptur: 205 000 kr
• Lungkollaps (pneumothorax): 181 000 kr
• Hjärtklaffinfektion (endokardit): 174 000 kr

Katt:

• Infektion i brösthålan (pyothorax): 180 000 kr
• Njurinflammation (nefrit): 151 000 kr
• Låga blodplättar (trombocytopeni): 137 000 kr

Häst:

• Fölsepsis: 254 000 kr
• Senruptur: 249 000 kr
• Kirurgisk kolik: 248 000 kr

Statistiken baseras på data från Sveland Djurförsäkringars skadedatabas. Det insamlade underlaget omfattar dels de högsta genomsnittliga kostnaderna per kvitto för åren 2024–2025, samt de dyraste enskilda kvittona för perioden 2020–2025.

Djurägarnas syn på kostnaderna

Svelands kundundersökning med över 4 500 svar visar att de löpande kostnaderna för hund, katt och häst till viss del motsvarar djurägarnas förväntningar. Samtidigt uppger omkring fyra av tio djurägare att utgifterna blivit högre än de tänkt. Det rör främst veterinärvård och försäkring, men också många andra mindre utgifter som växer över tid.

Tre mönster framträder tydligt i alla djurgrupper: stigande priser, svårförutsägbar veterinärvård och en mängd småinköp som sammantaget blir betydande.

Sammanställningen baseras på ägarnas egna upplevelser av vilka poster som känns mest belastande i tillvaron; den speglar alltså inte nödvändigtvis vilka utgifter som faktiskt är störst i kronor och ören.

Resultatet visar att djurägare i hög grad prioriterar sina djur ekonomiskt, men saknar verktyg för att förutse kostnadsutvecklingen. Denna osäkerhet påverkar allt från vårdval och försäkringsskydd till hur tryggt djurägandet upplevs.

Utgifterna som känns mest i plånboken

Veterinärvård och försäkring dominerar kostnadsbilden oavsett djurslag. Bland hundägare anger 40 % försäkring som den främsta utgiften, medan 37 % pekar på veterinärvård, trots att merparten av utgiften täcks av försäkringen. Samma mönster syns hos hästägare, där dessa två poster väger tyngst. För kattägare är förhållandet snarlikt, men där toppar veterinärvården på 40 % medan 30 % anger försäkringen.

Trots att försäkringen ofta täcker 75–85 % av kostnaden vid ett veterinärbesök, upplevs självrisken som en kännbar utgift. Det beror främst på att kostnaden uppstår oförutsett och i form av ett större engångs belopp. Försäkringen fungerar som en fast, löpande avgift för en trygghet som endast tas i anspråk vid sjuk dom eller olycksfall. Det gör att utgiften kan kännas nödvändig, men samtidigt betungande – åtminstone fram till dagen den faktiskt behöver nyttjas.

Sammantaget belyser resultaten en växande ekonomisk osäkerhet. När både löpande premier och akuta vårdkostnader stiger utmanas förmågan att planera, även för den med lång erfarenhet av djurägande.

När kalkylen möter verkligheten

För samtliga djurgrupper uppger en majoritet att de totala kostnaderna för djurägandet i stort sett motsvarar förväntningarna. Det gäller 62 % av hundägare, 65 % av kattägare och 56 % av hästägare. För många följer tillvaron ett välkänt mönster med återkommande utgifter för foder, utrustning och grundläggande rutiner.

Samtidigt beskriver en betydande andel att utgifterna blivit högre än de förutsett. Det gäller 36 % av hundägare, 32 % av kattägare och 40 % av hästägare. Endast en liten andel i varje grupp upplever att kostnaderna blivit lägre än väntat.

Resultaten pekar på en spänning i djurägandet. Medan de löpande kostnaderna ofta är välkända och hanterbara, är det de oförutsedda utgifterna som skapar osäkerhet.

När veterinärvård och andra större poster uppstår plötsligt, och varierar kraftigt i omfattning, utmanas förmågan att planera ekonomin även för den erfarna djurägaren.

Tyngsta utgifterna hund

• 40 % Försäkring
• 37 % Veterinärvård

Tyngsta utgifterna katt

• 40 % Veterinärvård
• 30 % Försäkring

Tyngsta utgifterna häst

• 29 % Försäkring
• 26 % Veterinärvård

Upplevelse av totala kostnader – hund, katt, häst

Som förväntat:

• Hund: 62 %
• Katt: 65 %
• Häst: 56 %

Högre än väntat:

• Hund: 36 %
• Katt: 32 %
• Häst: 40 %

Lägre än väntat:

• Hund: 1 %
• Katt: 2 %
• Häst: 1 %

Vet ej:

• Hund: 1 %
• Katt: 2 %
• Häst: 3 %

Vad kostar ett djur egentligen?

Klicka här för att läsa om vad det kostar att ha hund, katt eller häst år 2026.

Läs mer:
Djurägandet 2026 | Sveland Djurförsäkringar
Linda Kreutz om rapporten Djurägandet 2026 | Sveland Djurförsäkringar
Vad kostar ett djur egentligen? | Sveland Djurförsäkringar
Ett mer vårdnära djurägande | Sveland Djurförsäkringar
Trender som formar djurägandet | Sveland Djurförsäkringar

Denna artikel bygger på insikter och statistik från Djurägandet 2026, en rapport framtagen av Sveland Djurförsäkringar. Siffror och uppgifter speglar läget vid tiden för rapportens publicering.