För- och nackdelar samt alternativ till kirurgisk kastration

Vad finns det för fördelar med att kirurgiskt kastrera sin katt?

• Det gör det enkelt att följa djurskyddslagen. Inga ungar blir till. Det är väldigt svårt att tala om för en hankatt som man släpper ut att han inte får umgås med honor. Och som ägare till en okastrerad honkatt måste man enligt djurskyddslag ha en plan för att ta hand om eventuella kattungar.
• Minskad risk för sjukdomar i reproduktionsorgan samt juvertumörer. Tar man bort både äggstockar och livmoder finns inget reproduktionsorgan kvar som kan bli sjukt.
• Okomplicerat ingrepp med låga risker. Att kirurgiskt kastrera en katt är det mest standardiserade ingreppet. Det är oftast otroligt ovanligt att det blir biverkningar eller problem av det. 
• Blir av med oönskade beteenden. Urinmarkering, hätskt temperament och revirskyddande är problembeteenden som brukar bli bättre när man kastrerar. Det finns evidens för att kastrerade katter lever längre och har bättre hälsa.
• Minskad risk för katten att råka illa ut, då den i mindre omfattning söker sig till bråk och vandrar mindre. Därmed löper den inte lika stor risk att bli påkörd av fordon. Okastrerade hankatter vandrar i ett stort område som de med en stark doft markerar som sitt territorium. 

Vad finns det för nackdelar med att kirurgiskt kastrera sin katt?

• Risk för komplikationer under ingreppet. Kastration är en rutinoperation med låg risk för komplikationer, men man bör inte glömma att saker kan gå fel även i rutiningrepp, som exempelvis problem med narkos eller att en blödning inträffar. Det är dock högst ovanligt.
• Risk för komplikationer efter ingreppet, om exempelvis katten lyckas ta sig ur tratten eller om djurägaren inte följer hemgångsråden. Ibland tycker man synd om djuret och tar av tratten, och då det finns de katter som lyckas slicka upp såren och ta bort stygnen – vilket kan ha allvarliga komplikationer. Man måste förstå konsekvenserna som det kan innebära; både i lidande för djuret och rent ekonomiskt för djurägaren.
• Risk för övervikt. Kastrerade katter blir lite mer inaktiva och lite mer matintresserade, och då finns det risk för sjukdomar som är kopplade till övervikt, som exempelvis diabetes. Detta är något man kan förebygga genom att byta till ett foder anpassat för kastrerade djur och vara uppmärksam på vilken fodermängd katten faktiskt behöver så att de inte gradvis går upp i vikt. Det är betydligt lättare att förhindra en viktuppgång än att försöka banta en katt. Detta gäller i synnerhet hos innekatter!

Alternativ till kirurgisk kastrering

• P-piller – alternativ för honkatt. En tablett ges en gång i veckan.

Svelands veterinär Emma Kaipak rekommenderar inte p-piller som alternativ till kastrering. Det finns en för stor problematik i att ge det som en långsiktig lösning i syfte att kunna släppa ut katten, då du måste veta att katten kommer hem den dag som den ska få tabletten och att den sedan inte spottar ut tabletten.

Det finns även en tydlig risk för att katten utvecklar livmodersjukdomar som inflammation, cancer och juvertumörer till följd av användning av p-piller. Men om man planerar att avla på sin katt inom snar framtid, så är det ett sätt att köpa sig lite tid utan oönskade kullar.

• Hormonchip/suprelorinchip – alternativ för både han- och honkatt. Injiceras på veterinärklinik. Chipet har en oklar effektlängd – det finns spann mellan 15–37 månader på honkatt och 15–25 månader på hankatt, men det kan också sitta mycket kortare. Det är svårt att veta när chipet slutar ha effekt.

Precis som med p-piller rekommenderar Emma Kaipak inte suprelorinchip som alternativ, annat än om man har en avelskatt som man för tillfället inte ska avla på. Det finns en fördel i att chipet går att plocka ut och att man därmed får sitt avelsdjur tillbaka – men de oförutsägbara effekterna gör alternativet till en ohållbar långsiktig lösning.

Vad rekommenderar veterinären som det mest effektiva och säkra sättet att följa djurskyddslagen, sett utifrån djurets och ägarens bästa?

– Kirurgisk kastration, utan tvekan. Det är det enklaste, säkraste och i slutändan minst riskfyllda för katten att göra. Prismässigt är suprelorinchip det dyrare alternativet, man får räkna med en kostnad på 2000–2500 kronor för att sätta in ett chip som dessutom har oförutsägbara effekter. Att hormonbehandla med p-piller är billigare, men har en jättetrist biverkningsprofil. Att kirurgiskt kastrera blir billigare, säkrare och innebär en mindre risk för katten, så det är definitivt det jag skulle rekommendera.