Tips inför betäckningssäsongen

Inom hästaveln i Sverige används idag främst olika former av inseminering, och har fördelarna att en hingst kan klara betydligt fler ston än vid naturlig betäckning. Även risken för spridning av könssjukdomar minskar, och genom de täta veterinärkontroller som görs kan problem tidigt diagnostiseras och åtgärdas.

Semin görs dels med färsk sperma, som används antingen direkt på hingststationen eller som kyld transportsperma, dels med fryst sperma. Fryst sperma har ett sämre dräktighetsresultat och priset är även högre jämfört med färsk sperma. Fördelen är dock att sperman alltid finns tillgänglig.

De senaste åren har även intresset för embryotransfer ökat markant i Sverige, och fler och fler kliniker erbjuder metoden. Med embryotransfer menas att ett sto semineras på vanligt vis, men att embryot sedan flyttas över till ett så kallat mottagarsto - detta för att det blivande fölets ”riktiga” mamma av olika anledningar inte själv kan bära det. Främsta motivet till att avla via embryotransfer är att givarstoet kan fortsätta på tävlingsbanan utan att själv behöva bära fram sin avkomma. I Sverige är det idag främst i hopphästaveln som metoden används. 

Alla som planerar att betäcka sitt sto i år, hoppas förstås få föl nästa år. Men om man ser på statistiken som helhet är det ungefär två tredjedelar av de betäckta stona som fölar nästa år. Att ha ett sto med god fertilitet och ge henne de bästa förutsättningarna är alltså grundläggande.

Veterinär Lisa Lidbeck ger sina fem bästa tips inför betäckning:

Hur förbereder jag mitt sto för betäckning?

• Stoet bör vara välmående och i god kondition; avmaskad, i gott hull och fällt sin vinterpäls.  Undersökningar visar att ston som är från normalhull till överhull har en betydligt högre dräktighet per brunst än de ston som är tunna när de kommer till betäckningsstationen.
  
• Har stoet tävlat är det bra om hon har kommit ur tävlingskondition. Med andra ord; utfodra ditt sto och låt henne varva ner i god tid före betäckningssäsongen.
  
• Kontakta en betäckningsstation i god tid för att se vilka tjänster de kan erbjuda och för att bestämma hingst. Tänk på att det inte alltid är förrän de två sista dagarna i brunsten som stona visar tydligast brunsttecken. Utgå därför från att ditt sto är i slutet av sin brunst och åk hellre in en dag tidigare, än en dag för sent.
  
• På seminstationen genomgår stoet en gynekologisk undersökning, oftast i samband med betäckningstillfället. Om ditt sto har haft svårt för att bli dräktig tidigare år eller om du misstänker bakterier i livmodern är det en fördel att vara ute i god tid med bakterieprover. En tidig undersökning möjliggör ett snabbt agerande om man behöver vidta åtgärder. Prata med din seminveterinär om detta. I de flesta fall visar den gynekologiska undersökningen inte på några problem utan man kan gå vidare ”mot hingsten”.
  
• Om ditt sto ska betäckas/semineras på en ny station se då till att du har all dokumentation från tidigare säsonger med till den nya stationen. Detta är till stor hjälp för seminveterinären.

Att välja hingst
Det svåraste valet för de som vill satsa på avel, är oftast hingstvalet. Här gäller det att ta en ordentlig funderare.

– Vad är ditt avelsmål? Avlar du för att ha en egen häst att rida på hemma? Då har egentligen alla godkända hingstar tillräckliga kvalitéer, och du får i stället titta på ridbarhet och temperament, som ska passa stoet och din egen kunskapsnivå.

– Vill du i stället ta fram en sport- och tävlingsindivid, då måste du först ställa dig frågan; är mitt sto rätt sto att avla på? Vad har hon för härstamning, kvalitéer, egna meriter och tävlingsresultat? Valet av sto är minst lika viktigt som hingstvalet.

– Om du vill ha de bästa förutsättningarna för att skapa en framgångsrik tävlingshäst, gäller det att titta på vad stoet själv är avlat på och sedan hålla dig till dessa egenskaper.

– Om ett sto är bra på något, välj då en hingst som är ännu bättre på det. Se till stoets svagheter och använd inte en hingst som är dålig på samma sak – man vill inte förstärka en dålig egenskap.

– Varje år dyker det upp ett par ”poppis-hingstar”, som är i ropet just denna säsong. Välj inte en hingst bara för namnet.

– Om du har ett oprövat sto i avel – använd en beprövad hingst.

När ska man betäcka?
Ungston brukar visa sin första brunst vid 1–1,5 års ålder, men är inte fullt könsmogen förrän vid 2,5–3,5 års ålder. Ur avelssynpunkt är bästa åldern för betäckning mellan 3–14 år, sedan blir det allt svårare att få stoet dräktigt.

Brunstpassning är en viktig del i processen; det är klokt att i god tid lära sig sitt stos brunstbeteende och hur länge just hon är brunstig. Börja titta efter brunst tidigt på våren så att du kan räkna ut i förväg när ditt sto börjar brunsta. Detta kan ske redan tidigt på året, i februari och mars, i takt med att ljuset börjar återvända – som dels sätter fart på vinterdystra uppfödarsinnen, dels triggar i gång brunstcykeln hos våra ston. Det är den ökande mängden dagsljus som gör att äggstockarna blir aktiva igen efter vinterperioden. Viktigt att komma ihåg är att de tidiga brunsterna i början av säsongen inte alltid leder till ägglossning; de bästa brunsterna för betäckning eller insemination brukar vara under perioden april till juli.

Brunstens längd kan variera från sto till sto med genomsnittlig läng är 5–7 dagar och normalt är det ca 15 dagar från en brunst slutar till nästa börjar. När ditt avelssto visar regelbundna brunster är det dags att kontakta betäckningsstationen. Åk in i god tid när ditt sto brunstar, hellre en gång för mycket, så att du inte kommer för sent och måste vänta in nästa brunst.

Skaderisk
Vad gäller skaderisk finns ingen absolut riskfri metod för stoet, som i värsta fall kan skadas livshotande både vid naturlig betäckning och semin. Sådana skador är dock ovanliga, och den största risken i detta sammanhang utgör fölningen.

Foster- och fölförsäkring för dräktiga ston
Med Sveland Fosterförsäkring kan du få ersättning för:

• Uteblivet föl (resorbering)
• Ersättning för foster/föl som förloras genom kastning, förlossningskomplikation eller stoets död
• Avlivning, omhändertagande och destruktion
• Veterinärvård under fölets 30 första levnadsdagar
• Liversättning för föl som dör eller måste avlivas före 30 dagars ålder
• Medicinförsäkring kan väljas till

Vid skadefall lämnas ersättning enligt villkor för vald försäkringsomfattning. Detta anges i försäkringsbrevet. Läs mer om Svelands hästförsäkringar här. 

Relaterade artiklar:
Hästens dräktighet | Sveland Djurförsäkringar

Hur går en fölning till – tips och råd när ditt sto ska föla | Sveland Djurförsäkringar