Lena Siversson

När och varför började du med uppfödning?

– Jag har fött upp hundar sedan 1989. Jag köpte min första lanchashire heeler 1988, när jag var ute efter en mindre ras efter att min doberman gått bort. En uppfödare jag kände berättade om en ”liten lustig hund som ser ut som en jack russel, med dobermans färger”. Jag följde med och tittade på den och sen var jag fast.

– Det fanns en uppfödare som hade tagit in rasen i Sverige 1985, och från hennes tredje kull fick jag min första hane. År 1990 tog jag in min första tik, en gårdshund i Lanchashire i England, som blivit inbytt till gården mot en piano. Hon är grunden till alla våra framgångar. Efter henne har jag tagit in flera hundar och vi har varit den största importören av lancashire heeler.

Vad är det bästa med att föda upp hundar?

– Samarbetet med andra uppfödare. Jag har importerat och exporterat många hundar, vilket öppnar många dörrar. Det är spännande att lyckas sätta ihop bra kombinationer och få se hur hundarna utvecklas. Och valparna är ju helt underbara. Man lägger så mycket jobb på dem, studerar dem timme ut och timme in för att lista ut vilken köpare som kommer passa för just den valpen. Det är viktigt att det blir rätt för alla.

Vilka utmaningar finns det?

– När vi började med uppfödning av lancashire heeler kunde man bara hämta hundar från England. Med australisk terrier var det väldigt mycket enklare eftersom rasen finns i många länder. Idag är det lättare att hitta hundar av rasen lancashire heeler, men jag är väldigt kräsen. Individen ska ha rätt utseende och temperament, och inom raser arbetar vi aktivt med att avla bort ögonsjukdomar sedan många år tillbaka. Dessutom måste man hålla nere inavelsprocenten, vilket är utmanande eftersom det finns få hundar.

– Lyckligt nog har vår uppfödning inte drabbats av vare sig toppar eller dalar av coronaeffekten. De som vill ha dessa raser är mycket pålästa och beslutna om vilken hundras de vill ha. Förfrågan från utlandet har dessutom ökat de senaste två åren, framför allt från USA, troligtvis eftersom lancashire heeler blivit erkänd i den amerikanska kennelklubben.

Vad är det viktigaste du lärt dig under åren som uppfödare?

– Att ha tålamod. Motgångarna med hunduppfödning kan vara stora, ekonomiskt och emotionellt. Valpköpare och goda vänner i raserna får mig att fortsätta, även i tuffare lägen.

Varför har du valt att försäkra dina hundar i Sveland?

– För många år sedan tipsade en valpköpare mig om Sveland. Hon var så nöjd, inte minst för att bolaget är kundägt. Jag valde då att flytta alla mina djur till Sveland. När mitt ombud fick en ny position inom bolaget, 10 år senare, flyttade jag hundarna till ett annat bolag. Men efter två år bestämde jag mig för att byta tillbaka till Sveland igen, och fick ett ombud som är så otroligt duktig och hjälpsam i alla lägen. Det är viktigt att ha någon att bolla med när det blir krångel eller när man behöver goda råd, och det får jag genom mitt ombud. Hon är helt fantastisk och är en stor trygghet.

Är det viktigt för dig att Sveland är ett kundägt bolag?

– Ja, det är väldigt viktigt! Man känner sig som mer än bara en kund, man är mer delaktig. Jag har varit med om en del strul hos andra bolag, men inte hos Sveland. Det är alltid enkelt att komma i kontakt med mitt ombud och lösa saker.

Hur arbetar du för att få dina valpköpare att tänka hållbart kring sitt djurägande, för att försöka undvika skador och sjukdomar?

– Vi pratar en del om hur köparen ska ta hand om hunden, när de är och hälsar på. Jag brukar rekommendera att man ska gå kurser, även utöver lydnad. Jag tycker även att Svelands webbinar är väldigt bra, de brukar jag skicka vidare till mina valpköpare. Dessutom finns jag alltid tillgänglig för dem, att höra av sig med eventuella frågor om valpen.

Skulle du rekommendera andra uppfödare att välja Sveland?

– Jag rekommenderar alltid andra uppfödare att teckna sina försäkringar i Sveland, just för att det är kundägt. Det låter nästan som jag jobbar på Sveland, när jag pratar med andra uppfödare! Min upplevelse är att det är enkelt och smidigt att få hjälp det händer något. Sveland och mitt ombud är väldigt tillgängliga.